OMG

det har minst sagt varit en händelserik helg. i lördags åkte jag till camilla i orinda, för att sedan möta upp sandra och anna. vi begav oss med bil till San Francisco där vi även plockade upp johanna. Tog oss en eftermiddag/kvälls promenad by the marina. det var vackert och jag har hittat stället jag ska gifta mig på. har t.o.m brölloppet planerat i detalj!
vi gick och kollade på ett "roller derby", om ni har sett reklamen för filmen Whip It så vet ni vad de handlar om. det var galet men amerikanerna verkade gilla de! de åker rullskridskor runt runt en bana och ska typ försöka ta sig förbi varandra och de knuffas och gud vet vad, det var minst sagt en upplevelse. inget jag vill se igen dock.
bytte sedan om i bilen och sminkade oss för vi var reda att gå ut och daaaansa. fina blev vi, men någon dans blev det inte. just den här kvällen hade våran under age club ändrat sig och det var 21 som gällde. men vi hade en grym natt i bilen med hög musik och vi såg San Francisco by night!
åkte hem till camilla med lite taco bell och pratade fram till kl 5 på morgonen..kul och välbehövligt.
på söndagen skjutsade de hem mig för jag skulle på au pair möte. vårat au pair möte var på Smiths Family Farm, det var ett familjeevent så allas familjer var med. vi hade picknick och gick och kollade på djur. även en pumpkin patch, så nu har jag min pumpa inför halloween! det var ett kul möte även om jag hellre hade velat spendera dagen med mina tjejer.
på kvällen senare när jag hade gått och lagt mig fick jag en hemsk panikångestattack och kände bara "vad fan gör jag här", ja hade en bra helg. men senaste veckan har inte känts hundra, har inte känt mig uppskattad av familjen alls och det mesta har ju gått lite snett, som med sprutor och gud vet vad. jag grät ordentligt för första gången här. ibland får jag känslan av att jag egentligen inte vill vara här, utan att jag gör de för att bevisa någonting om de så är för mig eller för någon annan. kan berätta mer om de tankarna en annan gång.
men idag började tydligen lingonveckan, så jag hoppas verkligen att det är därför jag känt som jag har gjort!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0